var går gränsen?

Finns det en gräns för hur mycket lycka det kan finnas i ett liv?
Kan man komma till en punkt då allt känns så perfekt att man slutar uppskatta lyckan eller uppskattar den i mindre grad? När allt flyter på.. kan man då glömma bort vad som är bra och dåligt och börja haka upp sig på små problem som inte har någon egentlig betydelse?

En annan fråga.. Om en människa i en krets får så otroligt mycket flyt och vacker kärlek kan det då barka för varenda en i dennes omgivning? Kan man suga ut lycka ur andra människor och ta den själv utan att man själv vet om det?

Så känns det.. Mitt liv kan inte bli bättre.. På helt och fullt allvar känns det helt och hållet fullbordat.. och mina tankar är så lätta.. Jag går runt i ett moln av mjukhet och lekar.. Det är nu det börjar kännas att antingen barkar det snart, ändå är det inget jag går runt och funderar över.. Eller så barkar det för varenda männska i min omgivning..

Förhållanden rasar samman.. känslor försvinner.. livslånga vänskaper förstörs.. Och mitt liv rullar på en vagn gjord av bomull och köttbullar..

Är det min broms? är det det jag ska fokusera på? att hjälpa andra medan jag själv har det bra? flyter allt för att jag ska ha styrkan att klara av de andras problem? det kan jag lätt leva med.. men jag skulle hellre valt det motsatta.. att andra fick ha det så här bra.. känna på äkta lycka och själv vara den som blev utan.. mest möjliga lycka för flest möjliga antal individer så att säga.. äkta utilitarism..

Kanske det man ska behöva uppnå.. Är jag för vidskeplig? kanske.. kanske därför allt känns så lätt.. att det har någon mening på något sätt.. ändå är jag nog någonstans mest existentialist..
Men hur mycket jag än tror att vi är blanka papper.. eller tomma burkar eller vad som, som ska fyllas.. Ligger det alltid något i det man fyller.. Varför man fyller och hur man blir utfylld..

Du fyller mig till bredden med kärlek:)

Men jag klagar inte.. skulle antagligen inte byta ut min karamell för något i världen..
Känns bara lite surt..

Jag önskar er all lycka männskor! ärligt och på riktigt.. alla förtjänar några extra chanser samtidigt som ingen förtjänar att bli övertrampad och utnyttjad!

"The sweet aint that sweet without the sour"

Jag är såld..

Jag är såld på livet.. på allt som livet har att ge.. Jag är förälskad i hela universum..

Fy fan va vi é bra!

sista dagen med klassen blev den bästa! "Det här gör vi om nästa år också!"
Saknad, kärlek, vänskap.. Allt man kan tänka sig bland massa sköna tjejer! kommer lätt sakna allt det extremt tjejiga i mitt liv nu utan er..
Studentveckan.. Studenten.. Antar att det är den enda veckan i livet man får supa som en idiot och leva i nuet en vecka i streck utan att behöva ha dåligt samvete..
Jag gjorde verkligen det bästa av hela veckan! Och det kunde omöjligt blivit bättre.. Helt omöjligt! Fram till nu den bästa tiden i mitt liv..
Det bästa av alla världar.. Det bästa i alla kategorier!

Och idag börjar man jobba.. Ska bli riktigt skönt.. Kommer antagligen bli saknad på hög nivå i veckan, förhoppningsvis från båda hållen:D men ack så underbart det kommer bli på fredag att få smaka lite trollkaramell:P

Jag undrar om man byter upp sig hela livet i strävan efter det perfekta.. Eller om det är dags att sluta när man ligger på topp..

Tack för balen baby! Hade aldrig pallat röda mattan utan dig! haha:D

sol och sköna dagar..

Ibland har jag sagt att jag är så lycklig och att allt är så vackert så att jag inte vill sova.. I helgen har jag verkligen levt upp till det.. Idag somnar jag varje gång jag blinkar.. Men det är så värt det!

Det har varit en lång helg.. med många nya upplevelser och ännu fler nya människor.. Det är så härligt vad alla blir glada och tillmötesgående så här när sommaren börjar smyga sig på.. sommaren som i helgen varit här i allra högsta grad..

De berömda första gångerna har haglat in som små svetsloppor och bränt sig fast i min hjärnas minnesbalk.. Att allt kan kännas så underbar.. va? och ändå kommer det så mycket inifrån.. att hämta styrka från sig själv för att uppleva tillsammans med andra kan aldrig slå fel..

Jag hoppas att alla nu njuter av solen och de strålar som lyser upp varenda ansikte i den här lilla by.. varenda leende som spelar i varenda mungipa hos varenda människa i egentligen varenda liten by och varenda stor stad i hela världen när solen lyser!

Det pirrar i min mage.. Det pirrar i hela min existens när jag tänker på allt vackert och speciellt.. Jag blir glad när du fyller på min oändliga kaffekopp och jag blir rädd när du berättar saker för mig och tittar på mig med din iskalla blick.. och sedan blir jag blyg och fnissig när du kramar mig och säger att det inte var din mening att skrämma mig:D Men det handlar inte om dig.. det handlar om mig.. och det handlar om sommaren.. och det handlar om mänskligheten och att det finns så mycket kvar att förstöra.. så mycket som inte försvunnit och så mycket som inte kan besudlas..

Det bästa är ändå att om allt försvinner har jag fortfarande minnet kvar.. Och det räcker gott och väl..

Första gången jag såg dig var du din bror:D

kärlek åt folket för tusan!


Robin