Så där ja..

Nu känns det ju verkligen som att allt i mitt liv förändrats och behöver uppdateras.
Hela min livssyn har förändrats under den senaste månaden.

Jag har sagt upp bekantskapen med en av mina närmaste, käraste livskamrater, snuset.
Vi har varit ifrån varandra 2 veckor imorgon och jag tror att det har varit två av de jobbigaste veckorna i hela mitt liv.
Första dagen bröt jag ihop totalt och såg inte ett endaste ljus i en allt för lång tunnel, men så tog jag ett glas vin med frugan och efter ett tag kändes det bättre.

Ibland inser man att det enda som behövs är en frugas närvaro.

Och snart är det dags för en åtta månaders lång paus, vad att göra? härda ut och se långsiktigt.

Men livet flyter på, jag har inte försvunnit.

Jag försvinner inte, min själ finns överallt. I träden, i luften, i himlen, precis som alla andra. Inför moder naturs ögon sammanflätas vi till en enda stor kärleksfull livsklump:)

Dagens "det är så vackert så mitt bröst gör ont": utsikten från ett korsträskfönster..



Peace & Love

-Jag gillar dig

-Jag bryr mig inte