CCY - PG 631982-6

100.000 svenska kronor
Hur beskriver man lycka pa 6 minuter och 40 sekunder? Det ar den tiden jag har kvar har dar jag sitter pa ett internetcafe i Mafinga. Igar kvall lag jag och laste. Mobilen vibrerar och jag tror att det ar ett vanligt sms, fran en vanlig manniska, som sager det gamla vanliga. Jag tar upp telefonen och ser att det star 'Fredrik Ostling', var kassor. han messar mig mkt sallan.
 
Jag forstar att det handlar om nagot speciellt.
 
Oppnar smset som borjar med 'Goda nyheter!' fortsatter lasa och kanner hur hela kroppen spanner sig.
jag laser.. 'vi har beviljats 100.000 kronor fran sven hooks stiftelse till skolan'
 
Jag skriker rakt ut, skrattar och ringer Jessica.. Ropar hennes namn och nyheten jag precis fatt. hon skriker och jag grater och skrattar och det kanns helt overkligt.

'Mama' som jag bor hos kommer in och undrar vad det ar och jag berattar for henne, 25,5 miljoner shilling till skolan! och hon skriker och kramar mig och jag kanner att jag aldrig kommer sluta vara glad.
 
Tusen tack till Sven Hooks stiftelse!
 
Vi kommer behova mer pengar i framtiden men med dessa pengar kommer vi ta oss langt! Det ar helt otroligt.
 
Tack till alla som foljer och stottar oss!
 
stora kramar
Lastbilsveckan..
Lastbilsveckan avklarad!
Ett stort steg pa vagen.
 
I veckan har vi hyrt en lastbil fran Mafinga for att frakta, sten, cement, sand och virke till skolmarken.
I veckor innan det har har pojkarna slitit med att hitta och plocka stora stenar.
Ingenting ar 'bara' har i Tanzania.
Det ligger hart jobb bakom det mesta.
 
Vi hamtade lastbilen i Sondags och jag och Jeska satt pa flaket hela den 40 minuter langa vagen till Matanana.
Med vinden i haret och solen i ansiktet satt vi och log som darar, nu borjar den, den efterlangtade lastbilsveckan.
 
men det borjade med att agaren av lastbilen, Dixon, kom och tittade var vi ska anvanda lastbilen och gav oss direktiv. Vi gick dar, ned i dalen dar stenarna legat, upp o ned for kullar, over sten och brate rakt ut i ingenstans. Det ar en jattedalig vag, trots att killarna rensat en jattefin vag speciellt for lastbilen.
men vi turades om att overtala Dixon om att vagen kommer bli battre efter forsta trippen och foraren ar mycket van vi att kora.
Han holl med, han var supertrevlig! forstaende och intresserad av skolbygget.
Jag marker det mer och mer, ryktet sprider sig, och visste inte folk innan sa vet de det garanterat nu nar vi kort med lastbilen fram och tillbaka i princip dygnet runt i en vecka.
Manniskor i byn sager grattis och stort jobb och onskar oss lycka till och det kanns helt otroligt jattebra.
 
Killarna har klivit upp 5 pa morgonen vissa dagar och alltid jobbat fram till 10-11 pa kvallen.
Pa eget initiativ, jag lovar, jag ar ingen slavdrivare.
Nar vi fragade om de tyckte det var kul att jobba blev svaret 'we just want to finnish the school' med stort leende, men de har himla kul nar de jobbar ocksa.
Jag tror det handlar om mer an sa. De ar ett harligt gang for det forsta som gillar att umgas, och sen sa kommer de fa en extralon den har veckan ocksa. Men vi har pratat om att vi maste nyttja lastbilen till max denna vecka for att den kostar sa mkt, det har de verkligen anammat!
 
Vi har lastat sten som ar alldeles for tunga for deras eget basta.
Hamtat sand nar det varit for morkt for att hamta sten, som tidig morgon och sen kvall.
Virke till att halla grunden pa plats nar den borjas bygga och cementen kopte vi nar vi hamtade lastbilen och idag ar vi i stan for att lamna tillbaka den.
 
Jag ar lycklig.
 
 
Vara harliga arbetare! fr vanster, Bejram, Felisian, Mosa och Jackson.
Mosa ar vart nyaste tillskott, han har i forsta hand fatt jobb med stenarna och lastbilsveckan eftersom vi behovde extrahjalp med den biten.
Men oj sa svart det kanns att han kanske inte ska jobba kvar nu nar lastbilsveckan ar over.
Vi far se om han har nagon plats hos oss aven i framtiden.
 
 
bilder fran lastbilsveckan. tusen tack till alla er som stottar oss i allt det som hander!
sista bilder forestaller ett av de forsta lassen sten till skolmarken..
 
Snart borjar vi med grunden!
Skolbygget fortsätter..

Skrivet den 8 April 2013

Killarna som arbetar för skolan har i ca 2 veckor jobbat på huset i Bumilayinga.
Detta för att huset skulle bli klart för delinvigningen den 7 April.

I Lördags, kvällen innan den stora dagen, skulle vi sova i barnhemmet som vi gjort de senaste 10 dagarna.
Vi satt ute under stjärnorna, lagade mat, skojade och skrattade.
För att fira det stora jobbet hade vi köpt griskött och massa gott som vi tillagade över elden.
Vi frågade killarna om de ville följa med till Iringa på Måndagen.
En av arbetarna, Bejram, tvekade ett tag och sa "men stenarna saknar oss".

Vi håller på att samla sten till skolgrunden och Bejram är utan tvekan den mest arbetsvilliga person jag nånsin träffat.
En dag förra veckan var jag och Jessica tvungna att gå på möte med byledningen. Bejram kom dit kl 8 på morgonen och frågade vad han skulle göra under dagen. Han ville jobba.
Vi sa att han får jobba i eftermiddag, vi ska bara gå på mötet och sedan jobba senare.
Han cyklade därifrån med ett leende på läpparna i vetskapen om att han ändå skulle få arbeta under dagen.

Vi åkte till Iringa i Måndags morgon. Bjöd killarna på en hotellnatt och god mat på fin restaurang.
Det var en härlig liten en och en halvdags-semester.
Imorgon är det dock dags för killarna att gå tillbaka till stensamlandet och för oss tjejer att göra de sista finjusteringarna på barnhemmet så att barnen kan börja flytta in så snart som möjligt.

Det är så härligt att det går framåt.

Tusen tack till alla er som stöttar oss och sätt in en slant på BG kontot och glöm inte att märka pengarna med "SKOLA".