Telefonsamtal med andra sidan..

Jag pratade precis med Jessica.
Gud vad jag saknar henne.
Hon kommer snart till Sverige.
 
Jag ringde och hon var på barnhemmet.
Det kändes som att jag var där med de.
 
Bland annat så pratade vi om vårt nyaste tillskott Lenatus.
 
Lenatus bor inte på barnhemmet men han får hjälp genom oss.
För några veckor sedan kom han med sin mormor till barnhemmet.
Hans mamma hade dagen innan fått ett epilepsianfall som tog livet av henne.
 
Pappan finns inte med i bilden och mormorn frågade om det fanns plats på barnhemmet.
Men då mormodern verkar vara en god frisk kvinna frågade Jessica om hon kunde ta hand om Lenatus då vi har fullt på barnhemmet.
Det gick bra, så nu kommer de regelbundet till centret, men får hjälp i hemmet med mjölkersättning,och övriga behov.
 
Vi pratade tills mina pengar tog slut.
 
men när de gjort det skrev Jessica att Dau ville prata.
Det kunde jag ju inte missa.
 
Jag ringde upp från mitt svenska nummer, trots att det är svindyrt.
Jag fick prata med Dau.
Det var underbart.
Jag saknar honom så mycket.
Jag saknar de alla så himla mycket.
 
Han sa att han var på barnhemmet och jag frågade om han hjälpte Jessica, ja det gjorde han sa han. Jag frågade om han lekte med barnen, med sin vän Kasian. Ja det gjorde han. Är han din bästa vän? frågade jag. No you are my best friend.
 
Sen började han berätta sina historier.
Berättade om hur hans pappa kört till grannbyn och köpt bensin till sin motorcykel.
Berättade lite om skolan.
Gud vad jag saknat att höra honom berätta saker. Så där uppspelt och inlevelserikt som bara ett barn kan prata om helt vardagliga saker.
 
Jessica Klinte, denna superstarka varelse, vilket jättejobb hon gör där nere!
Och Dau Mtonyole, denna superfantastiska underbara lilla pojke, min bästa vän.
 
 

Kommentera inlägget här :