Utbildning, av kvalité, är nyckeln till framgång..

Igår såg jag "The first grader" för jag vet inte vilken gång i ordningen.
 
Det är en film som handlar om när Kenya tog bort sin skolavgift för grundskolan i hela landet.
Free education for all.
 
En gammal man på 80+ går till skolan för att börja studera.
 
Hans svar på varför han vill gå i skolan vid en sådan hög ålder är ganska simpelt.
Han vill lära sig att läsa.
Han vill lära sig.
 
I grund och botten handlar det om att han vill läsa en specifik sak, men det tar ändå inte bort det faktum att han vill gå i skolan, för att utbildning är det finaste och viktigaste en människa kan ha.
 
Problemet är att free education for all, egentligen bara riktar sig till barn och unga, då dessa är på tok för många som det redan är.
En gamling tar upp en, kanske två platser, för andra barn som egentligen behöver uppmärksamheten och platsen vid skrivbordet i klassrummet.
 
För det första, se filmen!! Den skildrar så otroligt många aspekter. Den visar gemenskap mellan gamla och unga, mellan stammar, den visar historia, kärlek, vänskap, krig, vikten av utbildning. Och den är otroligt vacker.
 
För det andra ser jag samma sak överallt.
Utbildning är viktigt! Nyckeln till framgång är att fler utbildas. Barn måste gå i skolan. Också avskaffar man skolavgiften. Vips går statistiken upp!
Bara i Tanzania börjar nu ca 95 % av alla barn i skolan jämfört med innan 2001 när grundskolan kostade, då började bara ca 57% skolan.
 
Nästan 100% av barnen i Tanzania får lära sig läsa, skriva och räkna! Vilken lyx, vilket privilegium.
 
Helt otroligt, revolutionerande! Eller? vänta lite.. handlar det verkligen om att få in så många barn som möjligt i skolan? Att hastigt och lustigt trycka in de i lektionssalar där de ska sitta och tvångsmässigt lära sig.
Spelar det ingen roll hur många av dessa 95 % som hoppat av skolan efter de första 3 åren?
 
tro mig, jag har varit i dessa skolor, jag har sett statistiken bli verklighet. Och de äldre, de som inte hade råd att gå i skolan. De tycker att det är helt underbart att alla barn har möjlighet att gå till skolan nu! det tycker jag också ,alla gånger. Men tillsammans skakar vi på huvudet åt vilken kortsiktig lösning det ändå är.
 
För trots att alla dessa barn får gå gratis i skolan, kan de ändå ingenting. ooops.. sa jag det där?
 
Vi måste tänka långsiktigt!
Ja utbildning är viktigt! Men glöm inte att utbilda lärare. Glöm inte att bygga skolor! Absolut, gratis utbildning till alla! Jag är helt med på den.
 
Men.. hur mycket jag än hatar pengar, så kan man faktiskt använda de till att utveckla.
Så jag respekterar och ser upp till alla som fått igenom reformen "gratis utbildning till alla". Sen lämnas facklan vidare. Nu behövs fler skolor, fler utbildade lärare och mer variation i läroplanen.
 
Vi behöver även arbete mot korruptionen, så att statens pengar går till utbildning, sjukvård och utveckling, inte män i kostym eller uniform.
 
Som sagt avskaffades skolavgiften för grundskolan 2001 i Tanzania. Men för få lärare, med för låg utbildning och för många barn i klassrummen är fortfarande ett faktum. Det borde varit ett övergående problem, inte en verklighet 13 år senare.
 
Jag säger utbildning till alla! Av kvalité, inte av kvantitet.
 
 
 
 

Och vad vet du egentligen om Afrika!?

För några dagar sedan pratade jag med en av mina äldsta och bästa vänner i telefon.
Vi pratade om Tanzania och skolan där.
 
"Men man behöver väl inte vara utbildad för att lära ut något där?"
Säger han, i all välmening.
 
"Vadå tycker du inte att de förtjänar en ordentlig utbildning?"
 
Det var inte så han menade, men egentligen inte långt ifrån.
Jag har märkt att det finns någon liknande uppfattning i allmänhet om Afrika och dess invånare.
 
En uppfattning om att allt sköts lite halvdant.
Att det inte finns så mycket lagar och regler.
Att barnen sitter under ett träd medan en äldre man från byn undervisar de om klockan utifrån hur solen står på himlen.
En uppfattning som kanske grundar sig i att, har man inte några saker, då kan man ju inte bygga upp ett samhälle.
 
Jag blir lite upprörd när jag tänker på det här.
Jag blir ledsen när jag hör att vuxna människor tror att det enda rätta, det enda som funkar, det är sättet de själva lever på och sättet deras samhälle fungerar runt omkring dem.
 
Min kära vän menade alltså inget ont med det han sa, men han fortsatte med att säga "nej men vadå, allt du lär de måste väl vara bättre än det de lär sig av sina lärare ändå."
 
Jag orkade inte starta en diskussion, men frågade lugnt vad han egentligen vet om det?
 
För vad vet man egentligen om Afrika om man inte varit där?
 
Jag vill att alla ska förstå en sak..
Jag älskar Afrika, Tanzania, människorna där och kulturen.
De har lärt mig ungefär 3 miljarder gånger mer än vad jag någonsin kommer kunna lära dem.
Alla "självuppoffrande resor" jag gjort dit under dessa år har i själva verket varit 100 procent "självupptagna".
 
Varför jag har valt att volontärarbeta där handlar inte om att de är dumma, oupplysta, konstiga eller dåliga på något sätt.
Det handlar i grund och botten om att de har det sjukt mycket tuffare där.
På grund av yttre omständigheter, inte på grund av att de är sämre som personer än vad tex  svenskar är.
 
Allt ni ser på nyheterna är deras verklighet, krig, AIDS, föräldrar som dör och lämnar sina spädbarn ensamma i världen, naturkatastrofer, sjukvård som inte räcker till, vatten som inte kan släcka törsten utan att döda med livsfarliga bakterier, skolor där barnen blir slagna och lärarna inte orkar med att undervisa mellan 50-100 elever under en 45 minuter kort lektion.
 
Är det det här ni ser när ni tänker på Afrika?
Nu senast ebola-virusets spridning. På nyheterna rapporterar de "och idag börjar vi med.. ebola-viruset som härjar i Väst-Afrika,kryper över gränserna."
 
Det här händer, det finns i verkligheten. Men bakom dessa rubriker, under denna verklighet, lever människor.
Individer som precis som du åker till jobbet på morgonen, lagar middag på kvällen, nattar sina barn, lever och blir gamla,lär sig saker genom livet, har tankar,känslor och drömmar.
 
Människor som är otrogna, som går i kyrkan, som startar organisationer och vill hjälpa sitt samhälle framåt.
Det finns de som pluggar till läkare, till socialarbetare, folk som jobbar på biltvätten, på restaurang, barn som går i skolan, som kommer hem till mamma och pappa med sin mattebok och berättar vad de lärt sig idag.
 
Det finns utbildade lärare.
Lärare som antagligen tänkte sig något annat när de började jobba.
Som ville förändra, förbättra. Men det är en lång hård kamp. Och Sverige har också varit där. Slagit barn i skolan, lärt alla exakt samma sak under exakt samma förutsättningar.
Odlat sin egen mat för att affärerna varit för dyra.
 
Så detta är en fas. Det ligger i utveckling. u-land står för utvecklingsland. Ett land på språng, ett land som går framåt.
Jag vill hjälpa till, jag vill vara en del av den här förbättringen.
Jag vill samtidigt behålla allt det underbara som dessa människor redan har.
Deras kultur, deras sång, dans, tro, matlagningskonster, vetskap om naturen, gästfrihet, kunskap om barnuppfostran, frukt och bär, skörd, ja allt.
 
Jag vill att vårt barnhem och vår skola ska föregå med gott exempel och kunna erbjuda ett komplement till det som redan finns.
Jag förstår att det är svårt att se när man aldrig varit där.
Men det finns en anledning till att jag älskar Tanzania och alltid väljer att återvända dit.
jag önskar bara att alla andra också kunde se hur mycket vi har att lära av varandra.
Alla människor, från alla länder och alla kulturer.
 
Finns det inte en anledning till att "Gott och blandat" är en storfavorit genom tiderna?
Blandat är bäst, då vinner man mest.
 
 

Nu startar inredningen!

Golv, väggar och tak är nu klara.
Fick en bild för någon dag sedan på cementen som är inköpt till att sättas på väggar, för finslipning och för "joints" mellan tegelstenarna på utsidan.
 
Nu återstår att måla invändigt och att tillverka möbler!
 
Det är ju inte bara att köpa möbler hur som helst i Tanzania.
IKEA har ännu inte öppnat sina dörrar på afrikas landsbygd och för att få möblerna som man vill, till ett bra pris, gäller det att köpa virke och sedan anlita rätt person till att bygga de, så klart efter en oftast invecklad bygginstruktion.
 
Det vi tänkt är öppningsbara bänkar till varje elev i klassrummen.
Vi räknar med att de kommer kosta ca 250 kr st att tillverka.
Men tack och lov startar vi faktiskt med hela 20 bänkar!
Dessa fyller hela första klass klassrum, så vi har bara två klassrum kvar att fylla.
 
Tack vare Elin Simonsson och Sandra Örn som i Oktober skänkte 5000 kronor till de kommande skolbänkarna.
 
Ni har nu möjlighet att bygga upp skolan på insidan tillsammans med oss!
 
För 80 kronor får vi en färgburk på 5 liter
För 250 kr får vi en skolbänk
För 200 kr får vi två bänkar och ett bord att ställa i dagis, så våra små får något att sitta på. (Den behöver vi nog bara två eller tre av, så det är först till kvarn som gäller!)
För 50 kr får vi en pall till dagis som vi kan måla i en rolig färg
För 100 kr får vi en hylla
 
Vi kommer även pryda klassrummen med gardiner, mattor och självklart annat smått och gott.
Vi vill gärna måla motiv på väggarna, kanske en världskarta, djur och natur från våra olika världsdelar.
 
Ni kanske har några tips på inredning?
bra att tänka på i ett dagis-klassrum?
 
Vill ni hjälpa oss att inreda vår skola? sätt då in tex 80 kr på vårt PG 631982-6 och märk med färgburk.
 
Vi är så nära nu!
Det är nästan så man kan höra skolbarnen skratta ute på skolgården =)
 
Winfred kom och hälsade på för att se insidan av skolan.
Ni kan se början till den svarta tavlan längst till höger.
 
Sådana här bänkar tänker vi oss. Det kan bli en förenklad version,vi får helt enkelt se vad som blir bäst.
 
 
Och så till di små.. Robusta bänkar med bord.
 
 
 
 
 

Tack för plåttaket på grundskolan!

Nu är det äntligen färdiglagt!
Plåttaket på grundskolan som ni underbara människor hjälpt oss att betala.
 
Våra overkligt duktiga anställda har kämpat hårt dessa senaste veckor.
 
Så nu är alla tak på plats, alla golv och alla väggar.
 
Alla dörrar och fönster sätts in i dörr och fönsterkarmar i detta nu.
 
Vi kommer härifrån behöva innertak, extra viktigt i klassrummen då detta dämpar oljudet från regnet på plåten.
Vi kommer måla invändigt och inreda dagis, klassrum, lärarrum mm.
Vi har med andra ord arbete kvar.
 
Så resan har inte nått sitt mål riktigt än, men det är nära nu.. och det känns helt overkligt, nervkittlande, underbart.
Medan jag ändå är känslosam vill jag verkligen med hela mitt hjärta tacka varenda själ som varit med och bidragit till detta. Med litet som stort, ett snällt ord eller en slant. Ett spadtag, ett leende eller ett ifrågasättande. Ja, jag vill även tacka er som inte trodde på det här. Ni som tvivlade och skakade på huvudet, även ni har gett oss styrka och envishet att fortsätta.
 
Ett innerligt tack och en önskan om att ni fortsätter följa, stötta och bidra!
 
Nedan får ni ta del av jobbet som pågår för fullt i väntan på öppningen i Januari.
 
Material till dörrar och fönster
 
Fönster staplade på hög
 
Dörrar i väntan på att sättas upp
 
Här sätts första dörren upp på dagis
 
Tadaaa! Första dörren uppsatt
 
Hit har era plåtpengar gott , ge er själva en klapp på axeln för att ni gjort detta möjligt
 
Dörrar och fönster och tak, ja, här ser ni lärarbyggnaden, dörren till vänster är lärarrummet, mitten är rektorsexpeditionen och till höger den lilla lärartoaletten.
 
Dagis med tak och dörr och fönster, fattas bara fönsterglas