Här kommer kungarna av sand..

Det behövs mycket sand till skolbygget.
Det behövs mest för att blanda cement, men även för andra saker, som att täta till sprickor i golvet innan man lägger cementen.
 
Det behövs mycket och det är svårt att få tag i.
Eller, vivet mycket väl exakt var vi ska få tag i det, men vägen dit är en historia i sig.
 
Jag har alltid velat filma när vi åker dit, men det har aldrig blivit av.
Nu har Felisian tagit några bilder därifrån.
 
Man åker ungefär en timme med lastbilen från skolmarken, förbi barnhemsbyn Bumilayinga och svänger av i en korsning. Men man svänger inte in på en väg i en korsning.
Man svänger in på en stig mellan vägarna i korsningen.
Sedan följer ca 20 minuters skumpig väg ut i ingenstans.
 
Framme på plats är det hål överallt, stora hål, små hål, hål mitt i vägen.
I jakten på den perfekta sanden åker folk hit och hämtar på olika ställen, där sanden är som bäst just då.
 
I början gjorde vi det här om nätterna, för att spara tid och därigenom pengar.
När vi hyrde lastbilen första gången och fraktade allt material till skolmarken så jobbade vi nästan dygnet runt för att få ut så mkt som möjligt av den.
 
Väl på plats går sedan alla av från lastbilsflaket, tar var sin spade och hoppar ned i ett sandhål. Chauffören, i de flesta fall Felisian, backar sedan upp lastbilen mot hålet och man börjar kasta upp sanden.
 
Jag har inte varit nere i de där hålen i närheten av lika många gånger som killarna, men de gånger jag gjort det har jag njutit av att hjälpa till,även om jag tagit mångapauser.
Stenhårt jobb, gassande sol och arbetskamrater som sjunger eller rabblar ramsor och skrattar hejdlöst medan svetten rinner.
Livet kan intebli mer levande.
 
Nu hämtar killarna sand med lastbilen.
Sand till cementen som ska blandas till väggarna.
 
De gör ett otroligt jobb varje dag, jag önskar att jag kunde vara där och hjälpa till.
Tack Enock, Belamy, Musa och Felisian!


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera inlägget här :