Kvinnors liv och möjligheter

Jag såg precis ett program på kunskapskanalen som heter "Kvinnors liv och möjligheter".
Det var två timmar långt och jag satt som klistrad.
 
För oss som bor i Sverige kan det vara svårt att tänka sig att män och kvinnor inte behandlas lika.
Det är inte lätt att ta in att det är en självklarhet att slå kvinnor, att könsstympning inte är något ovanligt eller att flickor hellre hålls hemma som hjälpreda än skickade till skolan.
Så det är en rätt skön ögonöppnare att se dessa saker.
 
Det här programmet utspelades i Indien, Kenya och Somalia och tog upp alltifrån prostitution som slaveri till de starka kvinnor som tex byggt upp ett helt sjukhus till förmån för mödravård, barnavård och utbildning av barnmorskor.
 
De visade att hjälp behövs men även att hjälp finns, och det var så BRA!
 
I en scen berättar en kvinna att de som dör i Somalia det är de fattiga, de som inte har råd med sjukvård, de som föder sina barn i hyddor omslutna av smuts och mörker. De som går bort antingen svälter eller dör av vanliga åkommor som så lätt skulle kunna åtgärdas.
 
Jag tänker på den senaste tiden när alla undrar hur galen man är om man tar med en tre månaders bebis till Afrika. Afrika där alla dör, svälter och mår dåligt. Det är inte vi som gör det, peppar peppar, allt kan så klart hända, men vi har en försäkring för flera tusen som gör att vi vid minsta lilla får akutflyg till ett toppklassigt barnsjukhus. Vi kan när som helst åka in till stans sjukhus eller apotek eller mataffär, vi kommer inte svälta, vi kommer utsättas för risker, precis som alla andra överallt annars, men vi är inte de som är utsatta på riktigt. Vi är där för att hjälpa de som är utsatta. Vi åker dit för att det behövs hjälp där.
 
Jag hade turen att födas i Sverige i en tid och på en plats där jag har rättigheterna på min sida. Jag fick möjligheten att följa min dröm, att hjälpa andra. Jag får vara mig själv och göra det jag vill, jag har fått en utbildning och ett liv som jag format precis så som jag själv önskat, jag lever i lyx!
 
Det hemska i allt det här är att jag som sagt åker dit, har råd med "lyxen" att överleva nästan vad som helst. Jag har råd med sjukvård, med mat och med allt som håller mig vid liv. Det är så många, så många som inte har den lyxen. Så många som dör i onödan. Så mycket som händer som inte behöver hända. Så mycket vi kan göra. Så mycket hjälp som behövs och så mycket hjälp som finns. För visst är det härligt att det faktiskt går, det går att förbättra världen, på riktigt!
 
 

Kommentera inlägget här :