CCY - PG 631982-6

Att skapa sina egna vägar..

Jag gillar det här ämnet.
Hela grejen om att man bygger sitt eget liv, med sina egna stenar och sedan målar de, eller inte målar de, i den färg man vill, eller inte vill ha.

Allting är relativt.

Man bygger upp sitt liv, oftast och helst runt sig själv, men vissa gånger, tyvärr, runt någon annan.
Jag överanvänder komma!

För att mina ord flyter direkt ur tanken, för att det är så jag är.
När jag pratar, pratar jag tydligen som jag skriver, och när jag skriver, skriver jag som jag tänker.
För det är sån jag är.

Jag stannar ofta upp och förundras, över att jag tagit mig till den här punkten i livet. Och jag blir förvånad om och om igen av att jag klarar saker som jag inte klarat tidigare.
En klok man sa till mig för någon dag sen, att tänk vad lite din systersson kan, jämfört med vad han kommer lära sig genom livet.
En fyraårig flicka låg i en sackosäck senare samma dag och sa "det var längesen jag fyllde 1 år". jo sa jag, det var längesen för mig med......... det var 20 år sedan!!
Visst jag är inte lastgammal, men det ger en perspektiv.

Livet rullar på, man tar sig framåt.
Inte för att någon annan ger dig allt du behöver, utan för att du tar för dig av livet.

Det bra du har i ditt liv finns inte där av en slump, det finns där för att du är bra.
För att är du en bra vän, får du bra vänner.
Och ler du mot världen så ler den tillbaka.
Det dåliga i ditt liv.. Händer inte för att du är dålig. Inte heller för att du inte förjänar bättre. Det händer dåliga saker, det gör det. Och det är inte ditt fel.
Men jag kan inte gå in närmare på det här, läs ungefär varannat inlägg i den här bloggen och du får ändå en hel utläggning om min åsikt i den frågan.

På Lördag ska jag gå till internationella barnkonstmuseet.
Det blir kanske nästa stopp på dessa fina teckningars resa genom människohjärtan.
Det känns overkligt att det fanns en tid då jag inte ens hade de här teckningarna i min hand.
Att jag liksom tog mig till andra sidan jorden och tillbaka.
Det känns..

Nu vill jag sjunga.
Sjunga för.. mig själv?

Jag vill lära mig något nytt.

Jag vill utvecklas.
Jag vill vara med om något omvälvande.
Jag vill ha ett rejält knytnävsslag i magen som tar luften ur mig.
Jag vill att någon sätter mig på plats och låter mig sitta där ett tag.
Låter mig sitta där och begrunda.

Jag vill så mycket.
va?
Ja, jag vill.

Jag vill inte inte längre.
Jag vill.
Är inte det ett steg i rätt riktning?

de första steg man tog, påvekar de i vilken riktning resten av vägen ska gå?

kanske.. men allt går att förändra.

och allting är relativt.

puss